Framtidens spelarutveckling kräver ett nära samarbete mellan tränare, idrottsmedicin, träningsfysiologi, biomekanik, idrottspsykologi och idrottsnära forskning – en forskning som går att omvandla till konkreta träningsinterventioner på tennisbanan. Detta är vad teamet bakom RQT Innovation HUB har som absolut målsättning att utveckla nu och framåt inom svensk tennis med sikte på internationell nivå.

I olika delar utifrån olika kompetenser och perspektiv utforskar vi därför framåt i vår blogg hur datadriven prevention och prestation kan förstås, följas upp och integreras i modern tennisutveckling.

• Del 1 – Tennisens skadepanorama - Fredrik Johansson
• Del 2 – Träningsbelastning inom tennis - Fredrik Johansson
• Del 3 – Vad innebär datadriven utveckling? - Mikael Swaren
• Del 4 – Tennisens speciella arbetsfysiologi - Glenn Björklund
• Del 5 – Firstbeat – Glenn Björklund
• Del 6 – Allmänna och/eller tennisspecifika fysiska tester - Fredrik Johansson
• Del 7 – Hur rör man sig effektivt på en tennisbana? - Evan Jenkins
• Del 8 – Nytt från världskongressen i Tennismedicin – Fredrik Johansson
• Del 9 – När är man tillräckligt stark, uthållig och elastisk? - Fredrik Johansson
• Del 10 – Servehastighet, axelbesvär och teknik? - Mikael Swaren och Fredrik Johansson

‍

Del 1. Tennisens skadepanorama – fler, färre eller hur står det till egentligen?

Under Grand-Slam tävlingen Roland Garros åren 2011–2022 registrerades 750 muskuloskeletala skador hos 687 spelare (1). Nästan hälften (49 %) drabbade nedre extremiteten, lår/höft/bäcken var den mest förekommande lokalisationen. Den vävnad som var mest frekvent påverkad var muskel- och senvävnad, och den mest förekommande muskelgruppen i nedre extremiteten var adduktorerna (ljumskarna) och i den övre extremiteten var det axelledens muskulatur. Ingen nämnvärd skillnad mellan WTA- och ATP spelare kunde ses och skadeincidensen var ungefär den samma under hela perioden med undantag för pandemiåren.

Det finns mycket att diskutera kring en sådan här artikel men något som är anmärkningsvärt är hur svårt det är även på den högsta nivån att förebygga skador, inte minst överbelastningsskador som väldigt ofta är just relaterat till muskel- och senvävnad. Utan att veta exakt hur alla teamen inom WTA och ATP arbetar med sina spelare så kan man med stor sannolikhet förutsätta att tid, kunskap och resurser finns för att minimera riskerna för skada. Detta till trots så ser vi ingen förändring i antalet skador över tid (1).

En annan intressant studie (2) från våra kollegor i Nederländerna följde 73 elitjuniorer i åldern 11–14 år under 32 veckor i ett nationellt tennisprogram. Spelarnas hälsoproblem registrerades veckovis med OSTRC-formuläret (samma formulär som i SMASH-studien), tillsammans med deras tränings- och matchbelastning. Resultaten visade att överbelastningsskador stod för 12% och sjukdom för 6%. Förekomsten av akuta skador var 1,2 per 1 000 timmars tennisexponering. Knä, rygg och axel var vanliga områden för överbelastningsbesvär. Studiens viktigaste budskap är att skadeproblematik hos unga elitspelare är vanlig och att överbelastningsskador utgör en betydande del, på liknande sätt som vi såg i studien från Roland Garros. Författarna betonar därför behovet av prevention samt systematisk uppföljning och hantering av träningsbelastning.

En klen tröst är att många andra idrotter stöter på liknande utmaningar, exempelvis i fotbollen har UEFA drivit ett stort skadeprojekt under många år, man har nu sett en ökning av antalet hamstringsskador senaste åren och dessa skador utgör nu 24% av alla skadorna inom den professionella fotbollen (3). Även här så är sannolikheten stor att de professionella klubbarna har tid, kunskap och resurser för att arbeta preventivt men den gemensamma faktorn är att skadorna inte minskar på årsbasis trots dessa insatser. Vi vet dock att följsamheten inte är speciellt stor för att genomföra de preventiva program som rekommenderas (3). Det betyder att vi som anser oss besitta kunskap inom respektive område måste verkligen presentera ett paket som accepteras av såväl tränare som spelare för att uppnå önskad effekt.

Inom svensk tennis har undertecknad genomfört olika typer av forskningsprojekt för att försöka få förstå varför skador uppstår vilket är ett första steg i att eventuellt förebygga att nya skador uppstår. Vår mest uppmärksammade studie SMASH-studien, en prospektiv studie som följde 301 spelare under 52 veckor, resulterade i 5 vetenskapliga artiklar varav en artikel om träningsbelastning och axelbesvär (4) fick pris 2023 för bästa internationella artikel av tidskriften Sports Health. Resultatet visade att plötsliga förändringar i träningsvolym var en direkt bidragande orsak till skada. Det betyder att det inte enbart handlar om olika typer av träningsprogram, preventionsprogram inkluderade, utan det handlar även om att planera sina träningsperioder på bästa tänkbara sätt.

Mot ovanstående bakgrund som inte på något sätt avser att vara heltäckande finns således många frågor - två av dessa är:

1. Vad missar vi – trots all tid, kunskap och resurser är spelarna fortfarande skadade?
2. Kan vi verkligen välja mellan att förebygga skador och/eller att utveckla prestation?

Teamet på RQT Innovation HUB ser prevention och prestation som två integrerade delar av samma utvecklingsprocess. Vår utgångspunkt är att på ett bättre sätt försöka förstå hur vi utifrån våra respektive kompetensområden kan skapa bästa möjliga förutsättningar för spelare att hålla sig skadefria, träna kontinuerligt och maximera sin prestation över tid. Om denna approach kommer ge oss svaret på frågorna vet vi inte – men vi vet att något måste göras annorlunda.

Referenser
Är du vetenskapligt intresserad – delbara artiklar är länkade.!

1. Montalvan B, Guillard V, Ramos-Pascual S, van Rooij F, Saffarini M, Nogier A. Epidemiology of Musculoskeletal Injuries in Tennis Players During the French Open Grand Slam Tournament From 2011 to 2022. Orthopaedic Journal of Sports Medicine. 2024;12(4). doi:10.1177/23259671241241551
2. Pluim BM, Loeffen FG, Clarsen B, Bahr R, Verhagen EA. A one-season prospective study of injuries and illness in elite junior tennis. Scand J Med Sci Sports. 2016 May;26(5):564-71. doi: 10.1111/sms.12471. Epub 2015 May 5. PMID: 25944058.
3. Ekstrand J, Bengtsson H, Waldén M, Davison M, Khan KM, Hägglund M. Hamstring injury rates have increased during recent seasons and now constitute 24% of all injuries in men's professional football: the UEFA Elite Club Injury Study from 2001/02 to 2021/22. Br J Sports Med. 2023 Feb 16;57(5):292-298. doi: 10.1136/bjsports-2021-105407. PMID: 36588400; PMCID: PMC9985757.
4. Johansson F, Cools A, Gabbett T, Fernandez-Fernandez J, Skillgate E. Association Between Spikes in External Training Load and Shoulder Injuries in Competitive Adolescent Tennis Players: The SMASH Cohort Study. Sports Health. 2022 Jan-Feb;14(1):103-110. doi: 10.1177/19417381211051643. Epub 2021 Oct 25. PMID: 34693828; PMCID: PMC8655479.

‍

‍

‍